Grattis mamma på födelsedagen!!

Idag fyller min mor år. Hon firar det i Västerås tillsammans med syrran. Här hemma går det ju knappast att vara, så vi får fira henne i nya lägenheten när flytten är klar! Hur går det för oss här hemma då? Jo, vi har fått klart det mesta. Men det är betydligt mer att göra än vad man tror! Medan familjen som ska flytta hit har packat in kartonger och fyllt två rum i vår lägenhet, så har vi rensat hela vinden, frostat av frysen och städat så mycket vi bara kan här hemma. Det borde gå smidigt att flytta imorgon när alla kommer på morgonen. Jag tror vi kommer att behöva vara vakna halva natten och fortsätta här hemma om vi ska slippa allt småfix imorgon.

Linton sover så sött på våra madrasser i sovrummet medan vi pysslar. Det hände en fruktansvärt hemsk händelse igår här hemma... Jag är fortfarande förtvivlad, orolig och fruktansvärt arg inombords. Melvin tryckte nämligen in fontanellen på Linton igår kväll. Jag vart så fruktansvärt livrädd och skräckslagen att jag bara skrek rakt ut: -Fad FAN har du gjort!!!!???? Sedan sprutar tårarna och jag ber Micke ringa Karolinska sjukhuset DIREKT!!! Jag vet ju inte mycket om fontanellen egentligen, mer än att man ska vara väldigt försiktig med den. Så eftersom det blev en intryckt grop där efteråt så fruktade jag det värsta! På Karolinska sa dom att vi måste hålla koll på Linton så han inte kräks eller är ovanligt trött (lätt? Han är ju så liten och både sover och kräks efter amning) och framförallt så måste vi ha koll på så inte fontanellen sväller... Micke vart i sin tur fruktansvärt arg på mig??? Över att jag skulle ha sätt till så att Melvin nu skulle ha fått men för livet pga min starka reaktion som skulle ha skrämt Melvin? Eeehhhh?? VAAA??? I det läget så kunde jag inte ha brytt mig mindre om Melvins "men för livet"!! Förstå vad som kunde ha hänt! Jag gråter bara jag tänker på det! Jag kunde inte slappna av inatt efter händelsen, utan jag låg vaken och var jätteorolig över Lintons liv. Jag känner att den här händelsen är något som jag kommer att behöva ta hjälp utav psykologen för att bearbeta. Annars kommer en ny panikångestattack komma inom kort. Jag tänker kontakta henne så fort vi har flyttat! Som läget är nu så vågar jag inte låta Melvin peta på Linton. Kanske är fel av mig, men det är en naturlig reaktion!

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229